Gör du? tänker du något på mig?
Och gör du? Känner du något?
Kommer du ihåg hur vi kände? För det är de enda som jag gör.
Barcelona du öppnade dina armar för mig och gav mig ett hem, tillsammans med alla andra öppnar jag nu mina armar för dig. Jag glömmer aldrig hur du var. Men jag ser framemot det du från och med i dag kommer att bli.
En stark stad, längst med de små gränderna i El Born kommer jag alltid att känna mig trygg. Den medmänsklighet som jag under torsdagen kände kommer alltid att sitta kvar i mig, i mina ben och i min hud. Blodet som rann längst med gågatan La Rambla kommer alltid att påminna mig om hoppet som jag mötte i människors blickar. Värmen som solen gav kommer alltid att trösta mig på vintern. Vattnet som erbjöds mig kommer jag alltid att känna smaken från.
Du är inte rädd och för det står jag dig i skuld, med tårar i ögonen tar jag dig i handen för framtiden.
Barcelona de starkaste och vackraste änglarna vakar nu över dig.
Do you, do you think of me?
And do you? do you feel anything?
Do you remember how we felt? Because it's the only thing I do.
Barcelona you opened your arms for me and gave me a home, together with everyone else I will now open my arms for you. I will never forget what you were, but I look forward to see what you will become.
A strong city, along the small streets of El Born I will always feel safe. The humanity I felt on Thursday will always be left in me, in my legs and in my skin. The blood that ran the furthest of the pedestrian street La Rambla, will always remind me of the hope in people's eyes. The heat that the sun gave will always comfort me in the winter. The water that I was offered will I forever taste.
You're not afraid, with tears in my eyes I take your hand for the future as I'm indebted to you forever.
Barcelona the strongest Angels to now watched over you.
